Dumping Depression

Att höra låten Every Breath You Take av The Police i slutet av Stranger Things 2 fick mig att tänka på dig. Tårarna föll ohinderligt ner för kinderna fast jag försökte hålla de inne. De slutade inte komma förens sent inpå kvällen då nattens omfamnade svepte in en i drömmarnas värld. Saknaden är stor Jag ville inte ta denna vägen i livet Dock är det så det blev Jag kan inte älska dig på samma sätt längre Och det har delat mitt hjärta i två. Jag saknar min förlorade andra halva

En dröm har förstört hela min dag och det värsta är att drömmen var en bra en med... Drömmen satte mig i en värld där jag var lycklig och kunde socialisera med folk, skratta med dem utan att känna obehaget krypa fram inom en. Det bästa minnet från drömmen är när jag och en tjej sitter i baksätet av en bil, jag lutar mig mot hennes axel för att vila och hon ger då mig en puss på kinden och ler. Jag hade kunnat gråta för jag var så lycklig i drömmen, att få än en gång känna av kärleken och värmen från en person man håller nära. Efter det vaknade jag dock och tänkte tillbaka på drömmen en lång stund och undrade när dagen kommer då jag får uppleva detta i livet jag lever nu. Jag låg kvar i sängen mycket längre än planerat, mestadels tack vare tankarna och sorgen som uppstod efter drömmen. Till slut steg jag upp, försökte ta dagen med nya andetag och ett öppet sinne men till ingen lycka för nu sitter jag här med gråten i halsen och försöker lätta på hjärtat. Det känns hur förnedrande so...

Ångest, tankar om att saker och ting kommer gå fel eller bli stelt som in i, tanken att försöka föra konversationer med folk och det inte går, rädslan att inte kunna leva upp till förväntningar. Dessa tankar slår mig när folk frågor om jag vill hänga med ut på någon bar eller när det väl händer något event i närheten. Det är självklart man vill ut och ha the time of our lives med vänner när man är ung men innerst inne känner jag alltid en rädsla och ängslan över det, det kniper sig i magen varje gång jag blir förfrågad eller ser mina vänner hitta på sådant utan mig.  Social media som Facebook, Snapchat och Instagram har sina positiva sidor, man kan dela med sig att grejer man gör för och senare kolla tillbaka på bilderna och komma ihåg de bra minnena. Nackdelen är när folk som är introverta och har ångest/övertänker en massa grejer sitter hemma en fredag kväll och ser dessa bilder/videos och av någon oförklarlig anledning mår dåligt över det. Det är våra vänner som har roligt, d...

Gårdagen var bra och jag hade det trevligt när jag träffade mina vänner. Dagen efter var dock inte lika rolig och jag förstår inte varför. Jag vaknade upp och saknade ??? vilket fick mig att må dåligt och jag låg kvar en stund till, lyckat. Varför kan inte bara denna sörjeperiod ta slut någon gång,  Det känns som mitt hjärta kommer brista av sorg när som och det finns ingen som kommer finnas där för att plocka upp bitarna då jag alltid håller det inom mig. Jag saknar dig något extremt ??? men jag vet att du antagligen inte saknar mig,. Det är en hemsk känsla, 'ven om den inte stämmer. Varför måste detta tomrummet göra att jag mår så extremt dåligt vissa dagar och måste sysselsätta mig bara så jag inte börjar sörja och gråta? Livet känns meningslöst i dessa stunderna men inte till brinken att jag vill ta mitt liv. Jag vet dock inte hur jag ska lyckas skaffa fram coping strategier då det enda som hjälper är att gråta och hoppas någon kanske tycker som om mig. JAG VILL DOCK INTE F...

Så en bra fråga är nu hur mycket jag kan skriva utan att kolla på datorn. Här sitter jag nu och lyssnar på Life is Strange Before The Storm Menu theme medans jag skriver en massa skit på datorn och blundar. Detta ser säkert skitlustigt ut och jag gör det utan anledning, mest för att jag är trött och njuter av musiken som jag lyssnar på. Jag undrar vad (vän till mig) har för sig, hon verkade vara hemma med katterna. Hoppas allt är bra med henne, saknar henne en del men samtidigt är det bra att vi inte umgås konstant då hon kanske tröttnar på det. Övertänk much? Det är jag skrev nyss måste se för-jävligt ut. Jag saknar (namn på mitt ex)…. Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Att lägga upp massa grejer på Instagram för jag mår dåligt är ingen bra ide. Jag vill inte förlora de vänner som faktiskt brytt sig om så varför är jag ute efter uppmärksamhet? Det är mycket svårare än förväntat att göra slut särskilt när (namn på ex) inte visade några känslor alls. Efter fem år tycker man ...