Dumpning av Tankar (3)

Ångest, tankar om att saker och ting kommer gå fel eller bli stelt som in i, tanken att försöka föra konversationer med folk och det inte går, rädslan att inte kunna leva upp till förväntningar. Dessa tankar slår mig när folk frågor om jag vill hänga med ut på någon bar eller när det väl händer något event i närheten. Det är självklart man vill ut och ha the time of our lives med vänner när man är ung men innerst inne känner jag alltid en rädsla och ängslan över det, det kniper sig i magen varje gång jag blir förfrågad eller ser mina vänner hitta på sådant utan mig. 

Social media som Facebook, Snapchat och Instagram har sina positiva sidor, man kan dela med sig att grejer man gör för och senare kolla tillbaka på bilderna och komma ihåg de bra minnena. Nackdelen är när folk som är introverta och har ångest/övertänker en massa grejer sitter hemma en fredag kväll och ser dessa bilder/videos och av någon oförklarlig anledning mår dåligt över det. Det är våra vänner som har roligt, det borde göra oss glada med! Men för mig är det som ett slag i magen, det känns inte som jag duger till då jag inte alltid klar av att bege mig ut och hålla uppe ett leende på läpparna och försöka vara social fastän jag vill det. Jag är glad för mina vänner skull och det glädjer mig att de har roligt med varandra, jag önskar inte dem sorg precis. Det är mer bara att jag själv kanske önskar att jag vore som dem och faktiskt vågade bjuda lite på mig själv istället för att vara så tillbakadragen och rädd för att synas. Jag vill inte stå i centrum men att våga ha roligt utan att skämmas och känna ångest hade varit skönt då och då. Detta är självklart något m,an kan jobba på och det gör man genom att gå ut och försöka ha roligt, även om man kanske gå hem tidigare än alla andra så har man gjort sitt bästa. Just nu kan jag inte göra det så jag får skriva ut mina känslor här istället, vilket fungerar mer eller mindre. 

Det är ingen rolig känsla eller tanke att behöva jämföra sig med andra och försöka vara någon man inte är när man känner att man inte räcker till och jag vet att många, särskilt tonåringar, känner så i dagens samhälle. 

Vare sig någon läser detta eller ej så är det skönt att lätta på hjärtat och hjärnan och kanske finns det någon själ där ute som känner som jag gör och nu vet ni att ni inte är ensamma. 

Glad Halloween och hoppas ni har det roligt där ute, var rädda om er och de runt omkring.